Bli inte lurad på nätet

1 december, 2005 i Granskningar

Mer än var tionde svensk som handlat på internet har blivit utsatt för bedrägeri i någon form. Det visar en undersökning som Cint gjort. Vanligast är att betala för något i förskott till en privatperson och sedan aldrig få det utlovade. Men även de som köper från företag kan råka illa ut. Vi berättar vad man bör, och vad man absolut inte bör göra när man näthandlar. De råd man får hur man upptäcker om ett företag eller en privatperson är seriösa är inte alltid att lita på.

Vi svenskar är ett godtroget folk. Det visar den undersökning om bedrägerier vid näthandel som Cint gjort. Av de 1000 internetanvändare som svarade på frågan ”Har du någonsin blivit utsatt för bedrägeri när du handlat på internet?” svarade 12,1 procent ja. Dessa fick sedan en följdfråga om hur de blivit lurade.

De flesta som blivit lurade blev det när de handlade med privatpersoner. Av de tusen tillfrågade uppgav 9,4 procent att de blivit utsatta för bedrägeri av privatpersoner. Av dessa har 65 procent betalat i förskott men aldrig fått varan. 25 procent angav att varan de fick inte stämde överrens med vad som utlovats.

4,3 procent av de tusen svarande angav att de blivit lurade när de köpt från ett företag. Av dessa klagade 33 procent på att varan inte stämde med vad som utlovats. 18,5 procent uppgav att de betalat i förskott och sedan inte fått något. 7,4 procent hade betalat med kredit/kontokort utan att få det beställda.

Totalt sett har män har blivit lurade något fler gånger än kvinnor. Däremot är det nästan 50 procent fler kvinnor än män som angett att de betalat i förskott men inte fått varan. I undersökningen anger också totalt 11,1 procent av de tillfrågade att de aldrig köpt något på nätet.

En excelfil med resultatet från hela undersökningen finns att hämta
här >>

SÄKERHETSRÅD INTE ALLTID ATT LITA PÅ

Konsumentverket rekommenderar att man inte betalar i förskott om det inte är ett känt och etablerat företag man handlar av. Finns inte namn, gatuadress, epostadress och fungerande telefonnummer till företaget är det misstänkt, enligt Konsumentverket. Ett annat varningstecken är att det saknas information om hur eventuella reklamationer tas om hand. Men ATT det ovan uppräknade finns är inte någon garanti att företaget är seriöst.

För en månad sedan slog sajten Teknikboom upp portarna till sin webbutik med extremt billig hemelektronik. Företaget krävde visserligen förskottsbetalning, men hade en proffsig hemsida med kontaktuppgifter, adress till en ort i Skåne och ett lokalt telefonnummer där supporten snabbt svarade. Företaget hade dessutom stora annonser i flera tidningar, och en webbannons på IDG.se. De som mejlade frågor fick snabbt svar, och hur reklamationer gock till var tydligt angivet.

Tecken på seriositet? Vid en första anblick, ja. Skrapade man på ytan blev bilden en annan. De som svarade på telefonumret var inte Teknikboom själva, utan ett inhyrt callcenter i Kalix. Det lokala telefonnumret var ett så kallat nummerabonnemang hos Telia, som kan tecknas var som helst i landet och kopplas vidare. Den snygga hemsidan var en standardlösning från en leverantör av webbutiker. Företaget bakom Teknikboom hade en serie underliga ändringar hos Bolagsverket.

En kreditkoll gav dock grönt ljus, och på det sättet kunde Teknikboom boka både tidningsannonser, callcentret i Kalix och webbutiklösningen, mot betalning i efterskott. Efterhand visade det sig att den enda person dessa haft kontakt med ringt från en oregistrerad kontantkortsmobil. Nu är bedragarna försvunna, ingen har fått betalt, och de som beställt har inte fått några varor.

Många tror att ett företag som köpt dyra annonser i välkända tidningar är seriöst. Men det har hänt upprepade gånger att bedragare lyckats annonsera mot betalning i efterskott.

Cint har intervjuat en av de som Teknikboom lurat, en man i 30-årsåldern som förlorade 10.000 kronor.

Cint: Hur hittade du till Teknikboom?

Lurad: Hittade teknikboom via tidningen Metro där de annonserade för andra
gången.

Cint: Varför bestämde du dig för att handla från sajten?

Lurad: Kollade in sajten redigt och de hade öppningerbjudande – därför misstog
jag mig på de billiga priserna. Dessutom precis den lcd tv jag ville ha.

Cint: Hade du inga farhågor kring förskottsbetalningen?

Lurad: Var lite skeptisk först. Men fanns ju adress, org.nr. Dessutom så hade de ett korrekt handelsavtal.. Fick ett kvitto på beställningen och då skall det ju inte vara någon fara om jag noggrant skriver vad betalningen går till.

Cint: Vad tycker du nu efteråt? Borde du ha vetat bättre själv, eller har andra också ansvar i att du gick på bluffen?

Lurad: Borde tänkt efter men då kanske jag inte haft chansen på öppningserbjudandet. Brukar ju alltid vara för ett fåtal varor, precis som hos vanlig handel när de annonserar. I och med de har org.nr. och ett
bankkonto som går till en firma så skall företaget kollas upp innan de blir godkända. Så tycker att staten har stor skyldighet att personerna har en redig adress och är nårbara.

Även när man handlar från privatpersoner finns det vissa tecken på seriositet. Lämnar något ut både namn, telefonnummer, personnummer och ett bankkonto i sitt eget namn dit man ska förskottsbetala sitt fynd är det väl seriöst? Nej, inte nödvändigtvis. Det händer att bedragare struntar i att de själva kommer åka fast förr eller senare. Det finns också de som utnyttjar utslagna människor som så kallade målvakter, och lånar deras identitet mot en viss betalning. Åker målvakten fast så får han ändå tak över huvudet, och hjärnorna bakom hoppas gå fria. En sådan härva, där 15 målvakter använts för fejkade annonser på Blocket, utreds just nu i Luleå.

SÅ HANDLAR DU TRYGGAST

FÖRSKOTTSBETALNING
Det första och bästa rådet är mycket enkelt: betala aldrig i förskott, om det inte sker med kort. Oavsett om man handlar från ett företag eller en privatperson. Då förlorar man det viktigaste påtryckningsmedlet man har som konsument – att inte betala förrän man är nöjd. Det inbegriper förstås kontanter i handen, överföring till ett vanlig bankkonto eller betalning via plusgiro eller bankgiro.

POSTFÖRSKOTT
Betalar man via postförskott vet man åtminstone att man får ett paket innan man betalar. Paketet kan dock lika gärna innehålla en tegelsten som något värdefullt. Enligt Postens regler får man inte öppna paketet innan man betalt, och de kan inte heller stoppa betalningen om man upptäcker att man blivit lurad. Förra året, när blufföretaget Blew härjade, fick många som beställt en dyr bärbar dator istället en billig DVD-spelare värd ett par hundralappar. I Cints undersökning är det dock bara en person som angett att han blivit lurad på det sättet. Vanlig förskottsbetalning är uppenbarligen enklare för tjuvarna, eftersom de slipper krångla med bluffpaket. Men säkert är alltså inte postförskott, förutom för säljaren.

KREDIT-/KONTOKORT
Att betala med kontokort över nätet skrämmer många. Men faktum är att det är det säkraste betalningssättet. Blir du lurad när du handlar med ett betal- eller kreditkort eller med ett bankkort där du utnyttjar en kredit tar banken smällen och betalar tillbaka pengarna – visserligen måste man krångla med en reklameringsblankett och kanske vara utan pengar på kontot, men man hålls ändå skadeslös, tack vare konsumentkreditlagen. Naturligtvis är det bara företag som tar kreditkort. Ditt ansvar är att hålla koll på kontoutdraget. Det är dessutom en bra idé att aldrig skicka kontonumret okrypterat över webben eller via epost. Kontrollera att anslutningen till webbsidan är säker (hänglåset nere i högre hörnet på webbläsaren ska vara låst).

Handlar du med ett betal- eller kreditkort, där du får en faktura för inköpen i efterhand istället för att de dras direkt från bankkontot, kan du naturligtvis känna dig lite tryggare. Då riskerar du inte att pengar du behöver försvinner. Föreningssparbanken och Nordea har dessutom engångskort du kan koppla till ditt konto. De gäller under en begränsad tidsperiod och för köp med en begränsad summa pengar.

Däremot, om du själv ingår ett avtal och betalar med ditt bankkort där pengarnas dras direkt från kontot, så sitter du lite mer pyrt till. Där är det dock alltid upp till butiken att bevisa att du ingått ett avtal. Handlar det om bedragare kan du alltså neka till att ha beställt något och kräva pengarna tillbaka av banken, för de lär inte ha några bevis på beställningen.

BETALNINGSFÖRMEDLARE
Ett så kallat escrow-företag, på svenska betalningsförmedlare, fungerar som en mellanhand mellan köparen och säljaren. Köparen betalar in pengarna till betalningsförmedlaren, som meddelar säljaren. Säljaren skickar sedan paketet till köparen, som öppnar det och kontrollerar att allt stämmer. Först när köparen är nöjd släpper betalningsförmedlaren pengarna till säljaren. Både säljaren och köparen kan alltså känna sig trygga. Priset för tryggheten är dock en avgift, vanligtvs på fem procent av varans pris.

Men även här kan du bli lurad. En bedrägerivariant som förekommer i utlandet är att lura dig att gå till en falsk betalningsförmedlare. Se därför upp med vad andra rekommenderar.

BLI INTE AVSKRÄCKT – DET ÄR BILLIGT OCH BRA ATT HANDLA PÅ NÄTET

Många varor går att hitta mycket billigare på nätet, och på annons- och auktionssajterna kan man fynda från privatpersoner. Undviker man att betala i förskott, utan betalar med kort eller via en betalningsförmedlare kan man känna sig mycket säker. Men givetvis bör man ändå kolla upp ett företag innan man handlar från dem. Vad skrivs det om dem på nätet? Sök på företagsnamnet på Google, och besök forumen och omdömessidorna på Cint, Pricerunner och Prisjakt.

Hittar du inga kommentarer alls om företaget? När Teknikboom startade tog det bara minuter innan det ifrågasattes på olika diskussionsforum. Cint varnade redan första dagen, men det tog ett par dagar innan varningarna dök upp när man sökte på ”teknikboom” i en sökmotor. Är du osäker – skriv på Cints forum och fråga om någon annan vet något om företaget.

Sunt förnuft är också bra. Ett ”introduktionserbjudande” kan verka lockande, men är priset alltför lågt? Jämför med lägsta pris på prisjämförelsesajter som Pricerunner och Prisjakt. Verkar priset för bra för att vara sant så är det med största sannolikhet också det.

På Cints finns två bra resurser för den som vill se upp för bedrägerier i allmänhet – inte bara över nätet. I den nya konsumentnyhetskategorin med namnet bedrägerier listar vi allt som skrivs i media om bedragare, deras metoder och när de åker fast. Du hittar den här >>
www.cint.se/sweden/asp20/cintnews/shownews.aspx?groupId=20

Rena varningar finns förutom i bedrägareiavdelningen även under Varningar bland konsumentnyheterna. Där hittar du varningar om specifika bedrägerier, men även om andra saker som farliga produkter som återkallats och liknande. Den avdelningen finns här >>
www.cint.se/sweden/asp20/cintnews/shownews.aspx?groupId=10

Mer resurser som nämns i artikeln:

Google – enligt många den bästa sökmotorn:
www.google.se

Pricerunner – prisjämförelser mm
www.pricerunner.se

Prisjakt – prisjämförelser mm
www.prisjakt.nu

Internetgirot – betalningsförmedlare som Blocket rekommenderar
www.internetgirot.se

Payson – betalningsförmedlare, dotterbolag till Tradera
www.payson.se

Skriven av Anders Nyman, 2005-12-01

Kommentarsfunktionen är avstängd.