Dolda debiteringar

12 januari, 2007 i Granskningar

Som mobilkund är det lätt att tro att man bara betalar för den tid man faktiskt pratar i telefonen, förutom övriga fasta avgifter. Tyvärr är det fel.
Cint granskar fenomenet med allt högre debiteringsintervall, och jämför hur operatörerna upplyser om den dolda avgiften. En sekunds samtal för 2,68 kronor, någon?

Mobiloperatörerna är inte dumma. Samtidigt som prispressen på samtalstaxorna varit stor de senaste åren – idag på vissa abonnemang går operatörerna rent utav back när man ringer till andra mobilnät – så har de höjt avgifter vi inte tänker på eller ens vet om. Det handlar förstås bland annat om öppningsavgiften – ett rent påhitt utan kostnadsmässig täckning i verkligheten – om minimidebiteringar, uppsägningsavgifter och annat. Cints Teleprisguide har ända sedan starten 1999 försökt lyfta fram de många osynliga extraavgifterna på telefoni. I denna artikel koncentrerar vi oss på en av dem, nämligen debiteringsintervallet hos mobiloperatörerna.

Betala för mer än du pratar
Som telefonikund är det lätt att tro att man bara betalar för den tid man faktiskt pratar i telefonen, förutom övriga fasta avgifter. Pratar man i en minut och fem sekunder så betalar man väl också för den tidsperioden – eller? Samtalspriserna har ju alltid varit angivna per minut, men debiterats per sekund. Det är vi vana vid inte minst från den fasta telefonin.

Men icke. De flesta mobiloperatörer debiterar numera oss för samtalstid vi aldrig använt. Ursäkten kallas debiteringsperiod eller debiteringsintervall, och kan vara tex på 5, 10 eller rent av 60 sekunder. Rent konkret betyder det att samtalen debiteras per påbörjat debiteringsintervall. Ringer vi i sex sekunder och operatören har 5-sekundersdebitering betalar vi för 10 sekunder. Ringer vi i 11 sekunder hos en operatör med 10-sekundersdebitering betalar vi för 20. Och, hemska tanke, om vi så pratar i en ynka sekund hos en operatör med ett debiteringsintervall på 60 sekunder åker vi på att betala för hela minuten, trots att vi inte utnyttjar den.

Pengar i kassan för mobiloperatörerna
Varför gör då operatörerna så här? Naturligtvis för att vi inte förstår vad debiteringsintervallet egentligen gör för samtalets totalpris. Om vi nu ens har någon aning om att det existerar. De flesta operatörer är väldigt bra på att gömma den ganska väsentliga uppgiften i det finstilta. Ibland måste man nästan vara synsk för att hitta den. Som mobiloperatör är det mycket mer tacksamt att fokusera på låga minuttaxor, samtidigt som pengarna kommer tillbaka genom höjda öppningsavgifter och förlängda debiteringsintervall.

Varenda gång en operatör skickar ut ett pressmeddelande om nya fantastiskt låga samtalstaxor saknas information om debiteringsintervallet. Och varenda eviga gång skriver tidningarna okritiskt av det och ger operatören gratisreklam, utan att försöka ta reda på baksidan av erbjudandet. Vi konsumenter har tur om tidningarna ids nämna öppningsavgiften, som i vissa fall numera närmar sig en krona per samtal.

Dold öppningsavgift
I snitt kan man säga att man betalar debiteringsintervallet delat på två, gånger samtalstaxan per sekund, för mycket. Alltså, om samtalstaxan är 69 öre per minut och debiteringsintervallet 10 sekunder kan man säga att man i snitt betalar 69 öre/60 sekunder * 5 sekunder = 5,75 öre för mycket. Om det istället handlar om en samtalstaxa på 1,99 kr och debitering per 60 sekunder blir resultatet 99,5 öre. I snitt, per samtal.

Som synes kan man egentligen betrakta debiteringsintervallet som en till öppningsavgift. Och det är klart, det är mycket mer attraktivt för operatören att skriva att öppningsavgiften är tex 69 öre istället för 69+99,5 öre = 1,685 kronor.

Vissa operatörer försöker hävda att det är en förenkling för kunden att braska till med en rejäl debiteringsperiod som per påbörjad minut. Samtalspriserna anges ju ändå per minut, och det är mycket krångligare att i huvudet räkna ut vad ett samtal kostar om debiteringsperioden är 10 sekunder eller en sjättedels minut. Vi håller dock inte med. Debiteringsintervallet finns bara av en enda anledning: Att göra så att konsumenten tror att ett samtal är billigare än det är. Vore operatörerna ”på konsumentens sida” skulle de istället debitera alla samtal per sekund – det är ändå det mest lättbegripliga.

Cint har granskat mobiloperatörernas webbplatser för att se om informationen om debiteringsintervallet och vad det innebär är lätt att hitta för en presumtiv kund. Resultatet är nedslående.

Debiteringsintervall – en granskning av operatörernas webbplatser
3 anger inte debiteringsintervallet på respektive abonnemangs sida på sin sajt. Istället måste man öppna den kompletta prislistan i pdf-format (som visserligen finns tydligt länkat till) och titta allra längst ned på sida fem. Mobilabonnemangens samtalspriser listas på sida ett. På sida fem hittar man efter en stunds letande informationen att abonnemanget 3Bomben Friends debiteras per 10 sekunder, medan övriga debiteras per sekund.
Betyg: 1

ACN listar mobilpriserna i olika pdf-dokument. Debiteringsintervallet, 10 sekunder, finns angivet direkt under de övriga priserna i prislistan, och är dessutom försett med en förklaring vad det innebär. Dock saknas information om debiteringsintervallet för abonnemanget ACN friends 500, där det dock är per sekund.
Betyg: 4

Tele2Comviq anger debiteringsintervallet direkt under prislistan på varje abonnemang/kontantkorts sida. Dock saknas förklaring vad det innebär.
Betyg: 3

Djuice anger debiteringsintervallet, 5 sekunder, längst ned på sidan med prisinformation, under ”övrig information”. Borde istället ligga i direkt anslutning till övriga samtalspriser. Förklaring saknas.
Betyg: 2

Glocalnet anger debiteringsperioden, 10 sekunder, på undersidan ”Våra priser” – inte i direkt anslutning till samtalspriserna men ändå ganska nära. Förklaring saknas. Debiteringsintervallet nämns dock inte på den första sida man får se när man klickar på ”mobil” på Glocalnets sajt, där övriga väsentliga prisuppgifter anges.
Betyg: 2

Halebop listar debiteringsintervallet, per påbörjad minut, längst under sin prislista efter ”Övrig trafik”. Förklaring saknas.
Betyg: 3

Lebara Mobile listar debiteringsintervallet, per påbörjad minut, nästan högst upp på sin prissida, till och med innan samtalspriserna. Förklaring saknas dock.
Betyg: 3

Optimal Telecom listar debiteringsintervallet, per påbörjad minut, i ett stycke löpande text direkt under prislistan. Förklaring saknas. Optimal har även kontantkortet Tango Mini. Där måste man dock välja den fullständiga pdf-prislistan och titta längst ned för att få veta att debiteringsperioden är 10 sekunder.
Betyg: 2

Östkraft listar, enligt vad vi kan se, inte debiteringsintervallet någonstans. Men, eftersom det är per sekund kan vi inte kritisera dem för annat än att vara otydliga med vad som idag är en konkurrensfördel.
Betyg: -

Telenor anger inte sin debiteringsperiod på respektive mobilabonnemangs sida. Där, bland alla övriga priser, listas dock debiteringsintervallet för GPRS-data. Istället måste man klicka på ”prislista” i menyn till höger, scrolla ned förbi samtliga prislistor och sedan öppna en pdf-prislista för att få veta att operatören debiterar i 10-sekundersintervall. Förklaring saknas.
Betyg: 1

Telia anger inte debiteringsperioden, 10 sekunder, på respektiva abonnemangssida där halvdussinet andra taxor visas. Istället måste man klicka på ”Prislista” till höger, och läsa fotnot nr 4, som anges vid minutpriserna i pdf-dokumentet. Förklaring saknas. Samma sak gäller för kontantkortet Refill.
Betyg: 2

Universal Telecom saknar information om debiteringsintervall, men tar betalt per sekund.
Betyg: -

Vattenfall saknar information om debiteringsintervall på mobilabonnemangets sida. Istället måste man öppna pdf-prislistan från menyn till vänster och läsa fotnot 3 längst ned, som anges vid minutpriserna. Där får man veta att debiteringsintervallet är 10 sekunder.
Betyg: 2

Cint slåss för bättre information
Redan i mars 2000 påpekade vi för mobiloperatören Comviq att uppgiften att deras abonnemang debiterades per påbörjade 10-sekundersperiod saknades vid prisinformationen för abonnemangen. Istället var man tvungen att leta under ”övrigt”. Den osynliga 10-sekundersdebiteringen lurade både Pricerunner, som hade en räknesnurra för mobiltelefoni och Comviq själva, som också hade en räknesnurra på sin sajt. I uträkningarna saknades nämligen den effekt debiteringsintervallet hade på priserna. Och effekt hade den. Med dåtidens höga minuttaxor rörde det sig om i snitt mellan 29 och 46 öre högre kostnad per samtal. Räknar man att man betalar 5 sekunder extra på varje samtal i snitt, så innebär det ett prispåslag på drygt 8% på Comviqs priser om samtalstiden är ungefär 1 minut, skrev vi då.

”Olyckligt”, var kommentaren från Fredrik Berglund, dåvarande marknadsdirektör på Comviq. Han skyllde på billingsystemet och påstod att ett nytt som klarade sekunddebitering snart skulle komma. Det löftet trodde vi – med alla rätta – inte ett dugg på. En webbundersökning på Cints webbplats visade också att de flesta kunderna inte heller hade någon aning om 10-sekundersdebiteringen och fördyringen.

Informationen som försvann
Vi gör ett hopp till hösten 2006. Tele2Comviq var fortfarande dåliga på att redovisa debiteringsintervallen, och när de gjorde om sin webbplats försvann informationen helt. Den gick inte ens att hitta den om man visste var man skulle leta. Detta upptäckte vi på Cint dock först när Tele2 lanserade ett nytt abonnemang och kontantkort, där det sistnämnda debiterades per påbörjad minut. Den informationen saknades dock, inte bara i pressmeddelandet och de artiklar andra tidningar skrev, utan även på Tele2:s webbplats. När Cint påpekade det i operatörens publika ”chef-chat”, där kunder varje vecka kan ställa frågor till någon av tele2:s chefer, var operatören snabb med att lägga till den informationen i anknytning till prislistan. För övriga abonnemang ansåg de dock att det räckte att den låg, väl dold, på sidan med allmänna villkor.

I telenyheterna skrev vi: ”Det anser vi på Cint inte vara tillräckligt, särskilt inte med tanke på att PTS bestämt att debiteringsintervallet ska anges på teleräkningen, just för att konsumenten lättare ska kunna kontrollera sina telekostnader. Konsumenten borde få reda på den informationen även innan ett abonnemang tecknas”.

Vi tipsade också Computer Sweden, som precis skrivit om de ökande öppningsavgifterna. CS tog sedan upp debiteringsintervallet i en artikel, som fler stora tidningar sedan plankade. Bra!

Minutdebitering på alla Tele2-kontantkort
I början av januari i år aviserade sedan Tele2Comviq prisändringar på sina kontantkort. Minuttaxor sänktes, men samtidigt infördes debitering per påbörjad minut för alla kontantkortsvarianter. Det nämndes dock bara mitt i en mening på kontantkortsavdelningen med ”Priserna gäller per påbörjad minut”, utan vidare förklaring. Ändå sade Tele2:s presschef Kristina Embring Klang att ”det nya debiteringssystemet finns beskrivet på Tele 2:s hemsida” till DN, när tidningen skrev om smyghöjda mobilavgifter.

Befintliga kunder fick visserligen ett sms om förändringen, men nya kunder var tvungna att byta avdelning på sajten till ”kundservice” och sedan klicka på länken ”allmänna villkor”. Där fanns informationen ”Tele2 använder sig av 10 sekunders debiteringsintervall för mobilabonnemang och minutintervall för kontantkort”.

Att inte redovisa något som kan ha så stor inverkan på ett samtals pris tillsammans med övriga priser för ett abonnemang eller kontantkort strider mot prisinformationslagen, skrev vi på Cint, och menade att det var grund för KO-anmälan. Exempelvis skulle ett samtal på några sekunder – tex när någon inte hinner svara och man kommer till den uppringdes mobilsvar – med vanliga Comviq Kontant kosta 69 öre i öppningsavgift PLUS en debitering på 1,99 kr för den första påbörjade minuten. Totalt alltså 2,68 kronor. Då hjälper det inte att minuttaxan sänkts från 3,69 till 1,99 kr – det är inte att det i snitt blir billigare för de flesta kunder som skon klämmer.

Tele2 ändrar sig – äntligen
Efter att ha läst hotet om KO-anmälan på Cint ringde Kristina Embring Klang upp.
”Vår grundinställning är att vi aldrig försöker dölja nånting för våra kunder, tvärtom, vi försöker se till att de kan ringa så billigt som möjligt. Den här ändringen är också för att det ska bli tydligare för dem att se vad kostar ett samtal”, sade hon.

Hon tyckte fortfarande att Tele2 varit tydliga med debiteringsinformationen, men efter en stunds diskussioner och sedan hon själv kikat på sidorna beslutade Tele2 att lägga till den. Tydligt, i anslutning till de övriga prisuppgifterna för varje abonnemang och kontantkort. Bra! Och törs man säga att det var på tiden? Dock saknar vi fortfarande en förklaring om vad debiteringsintervallet innebär för att ge riktigt toppbetyg.

Vem vet hur Tele2 debiterar?
Att fråga en telekund om denne på rak arm vet vilken taxa han/hon ringer för är förstås alltid vanskligt. Vi gjorde dock ett försök i Cints omnibusundersökningstjänst Snabbasvar.se. Undersökningen är ännu inte avslutad, men vi kan här redovisa de preliminära siffrorna.

Första frågan i undersökningen löd ”Har du idag ett mobilabonnemang eller kontantkort hos Tele2Comviq?” De i skrivande stund 33,2 procent som svarat ja fick uppföljningsfrågan:

”Mobilsamtal kan debiteras med olika intervall, tex per påbörjad sekund, per påbörjad 10-sekundersperiod eller per påbörjad minut. Vad intervallet är beror på vilket abonnemang/kontantkort du har. Om ett samtal exempelvis debiteras per minut och du ringer i två minuter och en sekund så betalar du för tre minuter, vilket förstås gör samtalet dyrare än man kan tro om man bara tittar på minuttaxor och öppningsavgifter.

Vet du med vilket intervall ditt nuvarande Tele2Comviq abonnemang/kontantkort debiteras?”

Svarsalternativ procent antal svar
Ja, per sekund 4% 10
Ja, per 3 sekunder 0,8% 2
Ja, per 10 sekunder 1,6% 4
Ja, per 60 sekunder 11,6% 29
Ja, annat 4% 10
Osäker 24,4% 61
Nej, ingen aning 53,6% 134
Svarande: 250

Av undersökningen kan man nog egentligen bara dra slutsatsen att förvirringen är stor. Tre fjärdedelar av de svarande vet inte eller är osäkra, medan som som angett ett alternativ ofta svarar fel. Resultatet visar att det krävs en grundligare studie med mer specifika frågor för att utröna hur stor okunskapen egentligen är hos de olika mobiloperatörernas kunder.

Skrivet 2007-01-12 av Anders Nyman, Cint

Vill du kommentera artikeln? Gör det
här >>

Kommentarsfunktionen är avstängd.