Betala inte blufföretagen

20 december, 2011 i Granskningar

Som företagare är det oundvikligt att du blir utsatt för oseriösa säljare och hotad av rena bedragare. Men med rätt kunskap kan du både avslöja dem och ta upp striden om du blivit lurad.

Bedrägerityper
Det finns många sätt du kan bli lurad på. Här är de tolv vanligaste, och hur de når dig.

Fakturalikt erbjudande (brev, mejl)
Ser ut som en faktura på en vara eller tjänst du kan ha beställt, men innehåller dock den finstilta texten “detta är ett erbjudande”. Renommésnyltar ofta på etablerade företag med liknande logga, kontaktuppgifter och namn, tex ”Lokaladelen”, ”Bolagsregistret”.

Katalog & sökregister (telefon, brev, e-post)
Lurar dig att ingå ett avtal genom att ge sken av att du redan är kund. Renommésnyltar gärna på etablerade kataloger, tex ”Hittaföretagen”, ”Gula sidor”. Ett vanligt trick är att be dig ”uppdatera dina uppgifter” – att det kostar något framkommer först i det finstilta eller hastigt rabblat i en inspelad orderbekräftelse. ”Katalogen” finns i regel bara som en hemsida, med få besökare och inget värde för dig att synas på.

Förbrukningsvaror (telefon, besök)
Storpack av toner, lysrör och rengöringsmedel med mera säljs av telesäljare som låtsas att ni haft tidigare kontakt. Vanligt är att säljaren är överdrivet social och personlig, vill tacka dig för att du svarat på en undersökning, och lovar dig en present. Produkterna påstås vara ”longlife” eller ”miljövänliga” – men är i regel både dyrare och sämre. Ibland knackar skojarna även dörr och säljer kontorsmaterial med sifferfinter. Det du tror är totaltpris för 10 eller 100 produkter är i själva verket styckepris (á-pris).

Teleabonnemang (telefon)
Telesäljare försöker övertala dig att teckna fast eller mobila teleabonnemang. Lovar guld och gröna skogar, men underlåter att nämna viktiga saker som bindningstid, täckning, priser eller att ”gratismobilen” du får på köpet egentligen betalas på svindyr avbetalning.  Säljaren kan påstå att han samarbetar med din nuvarande operatör eller att de står för uppsägningskostnader när du byter. Enmansföretagare rings upp på privata nummer och luras teckna företagsabonnemang med lång bindningstid och ingen ångerrätt.

Sökmotoroptimering (telefon, brev)
Lockar med topplacering i sökmotorn Google, genom köpta annonser eller påstådd optimering av din hemsida. Kan påstå sig ha samarbete med, eller vara Google. Se upp med provperioder, som måste sägas upp omgående för att inte förvandlas till ett dyrt årsavtal.

Spärrtjänster (telefon, brev)
Erbjuder ett ”nix för företagare” som ska sätta stopp för försäljningssamtal.Påstår att de skickar ut spärrlistor till landets callcenter, alternativt att du hänvisar alla försäljningsamtal till dem för sållning. Att hindra andra företag att ringa dig är dock omöjligt, och varken seriösa eller oseriösa callcenters bryr sig om några spärrlistor.

Domäner (telefon, brev, mejl)
Påstår att någon annan är på väg att registrera ditt företagsnamn eller varumärke som internetdomän. Du erbjuds köpa domänen först och stressas att fatta ett snabbt beslut. Det förekommer också brev på engelska som uppmanar dig att förnya din befintliga domän. Brevet kommer dock från någon annan än den du brukar betala till. Nappar du blir det både dyrt och svårt att få tillbaka domänen.

Patent och varumärken (brev, telefon)

Kontaktar dig som ansökt om patent eller varumärkesregistrering och ger sken av att vara en del av processen. Brevet på engelska ser officiellt ut, men innebär bara att du beställer ett abonnemang på ett värdelöst register. Förekom tidigare även på telefon liknande domänskojarna: ”Någon är på väg att registrera ditt namn som varumärke…”

Hemsida (telefon)
Lockar med en kostnadsfri hemsida åt ditt företag, eftersom de behöver referenskunder. Istället får du  – i bästa fall – en massproducerad hemsida samtidigt som du betalar dyrt för webbhotellskostnaden. Långa avtal som är svåra att säga upp.

Falsk intervju (telefon)
En “reporter” vill intervjua dig om verksamheten för ett magasin. Efteråt får du veta att artikeln bara kommer med om du köper annons. Reportern är i själva verket bara en annonssäljare. Dessutom överdrivs ofta magasinets upplaga och läsekrets.

Falska myndigheter (besök, telefon)
Utger sig vara från myndighet, kommun eller organisation och ha kontrollerat din verksamhet, tex restaurang. Vill ha betalt för “besöket” eller för diplom och dekal att sätta på dörren. Ofta har de inte ens besökt dig, utan påstår det bara över telefon.

Falsk hjälp mot fakturaskojare (telefon, brev)
Påstår sig kunna hjälpa dig mot bluffakturor, med varningslista eller juridisk rådgivning. Istället kan skojarna själva ligga bakom, eller så säljer de något du kan få gratis (tex Svensk Handels varningslista).

Lär dig undvika att bli lurad
Den vanligaste orsaken till att företagare luras via brev är att de inte läser det finstilta. Fakturan är ofta bara ett erbjudande, eller uppdateringsblanketten ett avtal. Sätt upp rutiner för hur du och dina kollegor hanterar fakturor, och se till att vikarier följer dem också. Var misstänksam mot alla krav, och sök information på nätet.

Blir du uppringd, säg att du inte ingår avtal på telefon. Bekräfta aldrig några uppgifter, och var inte rädd att lägga på mitt i försäljarens svada eller hot. Du har mycket mer att förlora på att tacka ja till något än du har på att missa ett ”fantastiskt erbjudande”. Tänk på att säljaren kan ljuga dig rakt i örat.

Så bestrider du en felaktig faktura
Om du får ett fakturalikt erbjudande, det vill säga att det står att det bra är ett erbjudande, kan du bara slänga det. Får du däremot ett riktigt krav bör du bestrida det. Ring inte upp på telefon, utan gör det skriftligt via mejl, fax med sänt-rapport eller REK-brev. Bestrid inte med ett vanligt brev – varför inte, se nedan. Skriv varför: Att du inte ingått något avtal, att du blivit lurat att teckna avtal – men skriv aldrig under med din namnteckning.

Du bör också lämna in en polisanmälan, och rapportera företaget till Svensk Handel, Varningsinfo och Förenade Bolag. Alla tre har varningslistor och slåss mot blufföretag. Sista steget är att dela med dig. Du behöver inte skämmas om du blivit lurad – det är du långt ifrån ensam om. Genom att vända dig till tidningarna, eller skriva på nätet, kan du varna andra. På nätet kan du själv få stöd från andra lurade.

Skojarnas hot och dina rättigheter
Rädslan för betalningsanmärkningar och dyra rättegångar får många företagare att betala krav trots att de är felaktiga. Som företagare – även som enskild firma – saknar du den ångerätt vanliga konsumenter har när de ingår avtal på distans. Men du är inte rättslös för det. Du får exempelvis inte luras att ingå ett avtal. Här är de vanligaste påståendena – och sanningen bakom hoten.

Kronofogden och inkasso
Hotet:
”Betalar du inte skickar vi in en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden, och då får du en betalningsanmärkning”
Sanningen: När du eller någon annan, företag såväl som privatperson, inte får betalt, finns möjligheten att lämna in en så kallad ”ansökan om betalningsföreläggande” till Kronofogden. Myndigheten skickar då ut ett brev till den du kräver på pengar och ger denna möjlighet att bestrida kravet. Får Kronofogden inget bestridande slår myndigheten fast skulden, ett så kallat ”utslag betalningsföreläggande”. Därefter försöker fogden driva in skulden, tex genom utmätning.

Kronofogden utfärdar inga ”betalningsanmärkningar”, utan det är vad kreditupplysningsbolagen kallar informationen från fogden. Kreditupplysningslagen reglerar vad upplysningsbolagen får göra med informationen. För privatpersoner (och enskilda firmor) gäller att de aldrig kan få en anmärkning bara på en ansökan om betalningsföreläggande. Istället krävs ett utslag, dvs att privatpersonen inte bestridit kravet.

För företag får däremot kreditupplysningsbolagen använda även en ansökan. Du får då en betalningsanmärkning, oavsett om kravet är riktigt eller inte. Kronofogden är skyldiga att registrera alla ansökningar som lämnas in, och kan inte stoppa bluffbolagen. Så långt stämmer alltså blufföretagens  hot.

Sedan slutet av 2011 har dock samtliga svenska upplysningsbolag kommit överens om att inte ta hänsyn till anmärkningar som kommer från företag på Svensk Handels varningslista. Upplysningsbolagen noterar helt enkelt inte Kronofogdens information. Om ett företag tas bort från varningslistan dyker inte heller informationen upp i efterhand – men alla nya ”anmärkningar” efter det kommer synas.

Kreditupplysningsbolagen har också en rättelseskyldighet. Får du en anmärkning efter ett felaktigt krav kan du vända dig till varje bolags rättelseavdelning och kräva att de korrigerar informationen. Det är inte så svårt som man kan tro.

Till sist har Kronofogden själva möjlighet att dölja felaktig information i sitt register. Det finns ett idiotsäkert sätt. Per definition ska nämligen inte ett krav som redan bestridits skickas till Kronofogden, utan en tvist ska istället avgöras i domstol. Det innebär att om du kan bevisa att du bestridit tex en bluffaktura innan blufföretaget gick till fogden, stryks noteringen av Kronofogdens Team för rättelser, utan snack.

Att du kan visa tidpunkten när du bestridit ett krav är alltså viktigt. Då duger inte ett vanligt brev. Istället rekommenderar chefen för rättelseteamet e-post, fax med sänt-rapport eller REK-brev. Alla tre sätten blir tidstämplade. Bestrider du på det sättet är du alltså skyddad mot en eventuell betalningsanmärkning, oavsett om företaget finns med på Svensk handels varningslista eller inte.

Till sist: Enligt Kronofogden själva är det ytterst få bluffbolag som gör verklighet av hotet att gå till fogden. En orsak kan vara att varje ansökan kostar pengar.

Bindande avtal
Hotet:
Vi har bevis på att du ingått ett bindande avtal, du har ingen ångerrätt och det går inte att häva”.
Sanningen:  För att ett avtal ska kunna träffas måste ett korrekt anbud, en offert, lämnas och antas av köparen. Företagare har ingen ångerrätt, och ett muntligt avtal är precis lika bindande som ett skriftligt. Till och med ett handslag mellan två parter räcker – men är förstås svårt att bevisa i efterhand. Därför spelar telefonsäljarna in en del av samtalet som orderbekräftelse.

Men bara för att det finns bevis på ett avtal innebär inte att det är giltigt. Här skyddas företagare av Avtalslagen. I 30§ anges tex att motparten inte ”svikligen” får uppge omständigheter som har betydelse för företagaren att ingå avtalet. Ett typexempel är när säljaren ljuger om att någon är ute efter ditt domännamn för att få dig att köpa det.

Det måste också framgå att en korrekt offert lämnats av säljaren. En företagare vann exempelvis ett mål där säljaren innan den inspelade delen gett sken av att det redan existerat ett kundförhållande. Företagaren trodde att hon redan var bunden av ett avtal när hon gick med på nya annonser.

Tingsrätten och tvistemål
Hotet: ”Betalar du inte stämmer vi dig i tingsrätten, och det blir dyrt när du förlorar”
Sanningen: Blir du stämd på en summa mindre än ett halvt prisbasbelopp, motsvarande 21.400 kronor för 2011, blir det ett så kallat förenklat tvistemål. Det innebär att den som förlorar är bara skyldig att stå för en timme av motpartens kostnader för rättslig rådgivning, max 1134 kr + moms.  Till det tillkommer ansökningsavgiften på 450 kr, resekostnad, och eventuell kostnad för vittnesbevisning.  Du behöver inte heller hyra en dyr jurist som för din talan i rätten. I ett FT-mål kan domaren vägleda dig istället.

Vägen från en stämning till en rättegång tar flera månader. Först får du möjlighet att svara på stämningsansökan, och skriva varför du motsätter dig kravet. Nästa steg är en muntlig, förberedande förhandling. Där berättar parterna sina versioner, och domaren uppmanar dem att förlikas. Detta gör domaren inte för att han tror att den ena parten har mer rätt än den andra, utan för att spara samhället pengar utifall målet skulle gå till en riktig rättegång.

Du bör akta dig för en förlikning. Det kan vara frestande att slippa undan med att bara betala en del av kravet. Många bluffbolag går dock aldrig längre, av rädsla för att förlora en huvudförhandling.

Blir det en huvudförhandling kommer du få möjlighet att lämna ut utsagor som stöder din sak. För att kunna vinna måste du ange varför avtalet ska vara ogiltigt, och stöda det med bevisning. Det räcker INTE med att bara hävda att motparten är ett blufföretag som finns med på varningslistan. Då förlorar du garanterat. Istället måste du tex, genom vittnen som också drabbats, göra det troligt att försäljaren ljög i telefonen och att du aldrig hade tackat ja annars.

Det kan låta krångligt. Samtidigt är nätet fullt av andra lurade som kan hjälpa dig. Du behöver inte vara jurist för att kunna hitta bevis och skicka in till rätten. Stolpa upp vad du hävdar är vilseledande och varför, och leta rätt på andra som kan vittna för din sak.

Ytterst få blufföretag vågar möta en påläst, stridbar företagare i rätten. Syna bluffen!

Resurser på nätet
Här är några av alla de ställen på nätet du kan hitta mer information eller få hjälp. Glöm inte heller bort Google!

Svensk Handels Varningslista:
http://www.svenskhandel.se/Varningslistan/

Varningsinfo:
http://www.varningsinfo.se/

Förenade Bolag:
http://forenadebolag.se/

Peter Forsmans blogg:
http://www.internetsweden.se/

Facebookgruppen Stoppa fakturaskojarna:
http://www.facebook.com/stoppafakturaskojarna

Tidningen Driva Eget om bluffakturor:
http://www.driva-eget.se/bluffakturor

4 svar på Betala inte blufföretagen

  1. Klicka på taggen ”bluffakturor” ovan, och följ den löpande nyhetsrapporteringen i svensk media om just bluffakturor:
    http://knyt.se/blog/tag/bluffakturor/

  2. Angående bindande avtal, så stämmer det att käromål har ogillats på grund av att käranden gett sken av att avtalsförhållande redan förelåg. Det rör sig här dock inte om svikligt förledande enligt AvtL 3:30, utan att partsviljan inte varit densamma varför avtalsbundenhet aldrig uppkommit. Det är dock ytterst osäkert hur en domstol bedömer den framlagda bevisningen.

    Några små petitesser under ”Tingsrätten och tvistemål”.

    Rättshjälpstaxan är 1205 kr exkl. moms/timme för 2012. Taxan du uppger gällde för år 2010.

    Angående förlikning, så stämmer det absolut inte att detta jämställs med ett medgivande av fordran eller att det skulle påverka möjligheten att få uppgiften blockerad hos kronofogden. Har utslag ej meddelats, så räcker det med att – som du själv tidigare nämner – kunna visa för kronofogden, att fordran bestridits innan ansökan om betalningsföreläggande lämnades in, för att uppgiften om föreläggandet skall blockeras.

    För det fall utslag redan meddelats – och det är frågan om en återvinning, så kan man med fördel inkludera i förlikningen att motparten skall inkomma med en så kallad ”dementi” till kronofogden.

    Kanonsida för övrigt!

  3. Du skriver ”Får du däremot ett riktigt krav bör du bestrida det.” Är det verkligen nödvändigt?

    Om det inte finns någon affärsrelation mellan den som sänder resp mottar fakturan så kan man väl också bortse från den? Det är rimligen ingen skillnaden mellan ett fakturaliknande dokument resp en dokument som är en faktura.

    Om mottagaren av fakturan slänger den så kan i värsta fall det leda till att kronofogden sänder mottagaren ett ”föreläggande” varefter mottagaren bara behöver meddela att det inte gjorts någon beställning och därför inte föreligger något avtal. Därefter är det fakturautställaren som måste bevisa att det föreligger ett avtal.

    Detta följer av grundregeln att ett avtal inte kan ingås ensidigt. Ett avtal föreutsätter ett godkännade från samtliga avtalsparter.

    Se även http://www.kronofogden.se/fordigsom/villfabetalt/hurgorjag/betalningsforelaggande.4.14db52b102ed4e5fe380005212.html

    • Som företagare får du en ”betalningsanmärkning” även av en ansökan om betalningsföreläggande till Kronofogden. Som privatperson syns den första när Kronofogden meddelar ett utslag. Just hotet om betalningsanmärkning är vanligt använt av fakturaskojare mot företagare. Men, eftersom en tvistig fordran inte ska gå till fogden kan man få noteringen hos fogden struken – om man kan bevisa att fordran var tvistig när ansökan om betalningsföreläggande kom in till dem. Alltså: bestrid, och bestrid på rätt sätt som gör att tidpunkten kan visas!

      Att ett avtal inte kan ingås ensidigt må vara sant. Samtidigt måste den som inte anser att det finns något avtal också meddela det. Om motparten då vill gå vidare måste denne presentera bevis på att ett avtal faktiskt finns. Men att bara slänga ett krav vinner man absolut inget på, tvärtom.

      Enligt min åsikt – och jag har aldrig stött på någon som säger att man ska ignorera ett krav förrän nu :) Man har inget att vinna, och mycket att förlora.

2 pingningar