Debatt: Skriftliga avtal stoppar inte oseriösa säljare

28 april, 2015 i Handel, Konsumenträtt

I dag måste säljaren ge konsumenten all väsentlig information om köpet muntligt innan ett avtal lagligen kan ingås. Därefter har konsumenten två veckors ångerrätt. Skulle detta ersättas av skriftliga avtal öppnar det för oseriösa företag att skicka avtal som inte speglar vad man kommit överens om under telefonsamtalet, skriver Tina Wahlroth, vd Kontakta, bransch- & intresse-organisation för kundservice och försäljning. Den statliga utredningen ”Konsumentskyddet vid telefonförsäljning” har i uppdrag att se över hur konsumentskyddet kan stärkas och (bland annat) huruvida skriftliga avtal – inte muntliga som i dag – ska krävas vid försäljning över telefon. En ny undersökning som Novus har genomfört på uppdrag av branschorganisationen Kontakta visar att drygt hälften av de som handlar på internet sällan eller aldrig läser avtalsvillkoren innan de godkänner dem. Endast sju procent av de som handlar på nätet läser alltid eller ofta de fullständiga avtalsvillkoren noga, trots att konsumenten vid internetköp har tid att läsa avtalet i lugn och ro, skriver hon. Istället förslår Tina Wahlroth att hela försäljningssamtalet ska spelas in, istället som idag oftast bara slutet där konsumenten godkänner avtalet. På så sätt kan det avslöjas när en säljare säger en sak under samtalet och en annan i inspelningen. Konsumentminister Per Bolund (MP) bör skrota idén om skriftliga avtal, menar Wahlroth. Till artikeln >>

1 svar på Debatt: Skriftliga avtal stoppar inte oseriösa säljare

  1. ”Skriftliga avtal” hotar inga andra än de som antingen är oseriösa, okunniga eller obildade. ”Skriftliga avtal” skapar den trygghet och kvalitet som branschen idag helt saknar, MEN det ställer även krav:

    -föreligger ett ärligt säljarbete med ett lika ärligt upplägg/produkt så kommer påskriftsfrekvensen bli långt mycket bättre än 70%. Att kika på dagsläget är idiotiskt, utan man skall kika på hur det kan komma att bli när det hela är i drift och de seriösa lagt sig till med ett arbetssätt som säkerställer en hög påskriftsfrekvens. Jag menar, rätt utfört så kommer kundens vilja att skriva på vara extrem, kanske så att kunden blir missnöjd om avtalet inte kommer fram i tid.

    Faktum är att ”skriftliga avtal” är det enda realistiska alternativet som tagits fram. NIX-registret funkar inte då de oseriösa helt bortser från detta, och att ”brott” inte straffas med något annat än noll. Så gäller även branschens usla försök att blidka myndigheterna genom att skapa ”DM-nämnden”, vilken är fullständigt tandlös och inte leder till någon förbättring alls.

    Samtidigt måste man konstatera att det är något fel med undertecknarna av skrivelsen. Det skrivs att endast 10 företag skapar 48% av bekymren och det dåliga ryktet inom branschen -ja VADÅ? Det är endast 10 företag och då undrar man ju varför inte undertecknarna gjort något åt det, dvs se till att få bort dem från marknaden med alla lagliga medel.

    Jag tror man kan konstatera, och avfärda undertecknarna som rena skitsnackare, förändringsobenägna, lata. Egentligen borde de välkomna ”skriftliga avtal” som en av de bästa idéer för att få rätsida på telemarketing-biten. Självklart krävs det att man utbildar säljare, att man ser till att ha riktiga, ärliga saker att ringa om (stör man med ett telefonsamtal skall det man snackar om ha ett så stort värde så det motiverar störningen, -typ halva priset på senaste iPhone, utan fula baktankar). Om erbjudandet är så bra så det motiverar samtalet så kommer också ett skriftligt avtal till 100% bli påskrivet -kostnader för utskrift/porto/administration är helt försumbar i sammanhanget. MEN, de som vill fortsätta med bedrägerier, lurendrejerier och fulsälj har ju all anledning att vara oroliga då påskriftsfrekvensen lär bli minimal. Sistnämnda får mig att fundera lite över kvaliteten och intentionerna hos de som undertecknat skrivelsen.

    Dessutom, telemarketing är helt förstört av dåliga rykten och dåliga aktörer. Personligen vill jag gärna ha en fungerande telemarketing så undertecknarna bör nog fundera över en ”Telemarketing 2.0″ istället för att kverulera över ett riktigt bra förslag från myndighetshållet.