Ny guide: Skydda dig mot bedrägeribrott på nätet

18 februari, 2016 i Bedrägeri, Konsumenträtt

I takt med att användningen av internet ökar blir den nätrelaterade brottsligheten också större. För att hjälpa internetanvändarna att bli bättre rustade mot bedrägerier lanserar idag Internetstiftelsen i Sverige, IIS, den kostnadsfria Internetguiden ”Skydda dig mot bedragare” av konsumentjournalisten Anders Nyman i samarbete med Polisen. Det skriver IIS i ett pressmeddelande. Guiden tar upp både olika bedrägerivarianter och vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument om man exempelvis drabbas av falska krav, får pengar dragna från kortkontot eller blir av med inloggningen till internetbanken. Guiden kan läsas kostnadsfritt på webben eller laddas ner i pdf-form här >>
”Dag efter dag, vecka efter vecka rapporteras det i media om människor som blir utsatta för bedrägerier på nätet. ”Hur är det möjligt? Fattar folk ingenting?” sa en bekant till mig häromdagen”. Det skriver Jessica Bäck på IIS i en krönika om nätbedrägerierna. Läs mer >>

1 svar på Ny guide: Skydda dig mot bedrägeribrott på nätet

  1. Jag skulle vilja poängtera några små felaktigheter i guiden.

    1: Sidan 25: Där har du skrivit att bankdosor alltid är personliga.
    Alla bankdosor är inte personliga. De bankdosor som fungerar på principen att du för in ett kort, antingen ett inloggningskort eller ett betalkort i, är helt opersonliga och kan fritt lånas ut utan risk. Självklart lånar man då inte ut kortet eller eventuella koder som dosan genererar, så det går givetvis inte att göra det över ”nätet”, men mellan 4 ögon går det bra, den som lånar dosan använder då sitt eget bankkort och sin egna kod för att kunna logga in på sitt egna bankkonto. Dosan fungerar då bara som en länk/översättare mellan människa och det personliga kortet. Så man behöver inte vara orolig om den nya kollegan brevid dig, som du aldrig träffat, frågar om denne kan få låna din nordea-dosa för att logga in på sitt egna konto, det går alledes utmärkt.

    Det är ur detta, som de med personliga dosor, har lurats att tro att dosan är opersonlig. Här kommer en rundown på personliga/opersonliga dosor:

    Nordea: Opersonlig.
    SEB: Har båda varianterna, men migrerar till USB-ansluten opersonlig variant.
    Handelsbanken: Opersonlig.
    Forex: Personlig.
    Danske Bank: Personlig.
    ICA: Opersonlig.
    Länsförsäkringar bank: Personlig.
    Swedbank: Personlig.

    (Alla de opersonliga dosorna ovan är alltid att du för in ett kort i dosan. De personliga dosorna ovan är alltid utan kort, dvs dosan fungerar som den är).

    2: Sidan 33: Här skriver du att det går att vara anonym på Swish genom att använda ett oregistrerat kontantkort.
    Det stämmer inte. Du har rätt i att man kan registrera ett oregistrerat kontantkort i Swish, men man blir inte anonym för det.
    När man påbörjat betalningen så ber BankID dig att signera betalningen. I denna ruta, som man givetvis skall läsa igenom innan man signerar, står namnet på den som innehar det bankkonto som pengarna kommer sättas in på. Detta namn är verifierat mot den bank som Swish anslöts till, så det går inte på något sätt att ”fuska” med det namnet. Om detta namn inte stämmer med säljarens legitimation, skall man givetvis avbryta betalningen.
    Många människor tror dock att när man påbörjat betalningen så går det inte att avbryta, och därför signerar de fastän uppgifterna är felaktiga. Och det är här som folk blir lurade.
    Kontentan är: Kontrollera namnet noga innan du fyller i ditt Mobilt BankID lösenord och tryck direkt AVBRYT om någon av uppgifterna inte stämmer.

    3: Sidan 46: Här har du skrivit att E-post är som vykort.
    Det var väl aktuellt för ca 5 år sedan. I dagens läge stödjer de flesta E-postoperatörer något som kallas för STARTSSL, vilket innebär att E-posten krypteras. Det börjar bli vanligare och vanligare. Gmail och Hotmail stödjer till exempelvis kryptering fullt ut.
    Om dessutom DANE är publicerat och aktiverat på en DNSSEC-aktiverad domän (TLSA-poster) hos mottagaren, så kommer de flesta E-postmjukvaror, bland annat Postfix, att tvinga kryptering om avsändaren stödjer kryptering, med andra ord, blir det något tekniskt fel så mejlet inte kan krypteras så kommer den inte skicka mejlet alls.

    4: Sidan 61: Här skriver du en princip där man skall kolla på priset, och om det är omotiverat lågt, så skall man be om originalkvitto, och sedan godkänna köpet, precis som att ett originalkvitto skulle vara en garanti för att varan inte är stulen.

    Det du missar är att:
    - Kvitton kan stjälas, vid ett bostadsinbrott.
    - Varan kan vara köpt med stulet/skimmat kort.
    - Varan kan vara köpt med förfalskade kontanter.
    - Varan kan vara köpt på avb med återtagandeförbehåll.
    - Varan kan vara köpt på avb vid en ID-stöld.
    Och i alla dessa fall har tjuven ett originalkvitto denne kan visa upp, trots att varan är ”frånhänt någon genom brott” så som beskrivs i hälerilagstiftningen.

    Vad man skall göra, är att be om originalkvitto om varan är så kallad stöldbegärlig egendom eller det finns annan anledning att misstänka fuffens (och givetvis kolla namnet på kvittot mot säljarens legitimation), även om priset verkar vettigt, men om priset är omotiverat lågt så hjälper inget kvitto i världen. Då skall man AVSTÅ HELT.

    Därför skall man vara på sin vakt och fundera extra noga på om ”Ny oöppnad iPhone 6S med Originalkvitto & låda för 500 kr, säljes fort!” är en seriös annons ändå. Originalkvitto är inte något automatiskt frikort från ”häleri”, och man kan som sagt, råka ut för att varan är stulen genom bedrägeri, bli av med varan, och t.o.m. åtalad för häleri, trots att man kontrollerat originalkvitto.