Du går nu igenom arkiven för Annica Dahlberg.

Allt fler sopor dumpas på återvinningsstationer

3 februari, 2017 i Miljö

Slaktavfall, soffor och kylskåp. Det blir allt vanligare att sopor dumpas på landets återvinningsstationer – trots att de hör hemma på kommunernas bemannade centraler, skriver SVT Nyheter. – Vid 20–25 procent av städtillfällena hittar vi saker som inte ska vara där. Vi ser att det stadigt går upp med några procent per år, säger Förpacknings- och tidningsinsamlingens kommunikationschef Annica Dahlberg. Ibland är problemen så omfattande att bolaget väljer att stänga återvinningsstationen, vilket sker uppskattningsvis en handfull gånger om året. Bolaget utgår ifrån att dumpningen huvudsakligen beror på bristande information, hushållen förstår inte att bara förpackningar och tidningar får slängas på återvinningsstationerna. Det baserar man på enkäter, vilken typ av saker som hittas på stationerna och att att man ibland hittar adresslappar som vittnar om vem som ligger bakom nedskräpningen. Till artikeln >>

Dyrare återvinning när värmeljuskoppar slängs fel

24 september, 2015 i Miljö

Med hösten och de tända ljusens tid ställs vi numera inför ett huvudbry – var ska vi göra av de där aluminiumkopparna från värmeljusen? Det skriver P4 Västerbotten. Ett juridiskt beslut på EU-nivå innebär att den ska slängas med annat metallskrot som uttjänta stekpannor och stängsel i kommunens återvinningscentral. Slänger man dem i återvinningen för förpackningar tas kostnaden för återvinningen ut av de andra tillverkarna av förpackningar – och exempelvis kaviartuben blir dyrare. Till artikeln >>

EU-lobbyisterna vann – du får betala ljusåtervinningen

13 maj, 2015 i Miljö

Företag som Ikea har under flera år betalat för återvinningen av värmeljusbehållare och har därför pressat EU för att ändra regeltolkningen. Lobbyismen gav resultat och nu får skattebetalarna bekosta återvinningen i stället. Det skriver ETC. Kryphålet som försäljare av värmeljus har använt sig av är att EU i sina stadgar för återvinning har exkluderat gravljus från ”förpackningar”. – Enligt EU var det här det som var avsikten från början. En del företag krävde förtydligande och som konsekvens ska värmeljusen nu hanteras som det kommunala avfallet i övrigt, säger Annica Dahlberg, informatör på förpacknings- och tidningsinsamlingen. Ska man hantera värme­ljusbehållarna på rätt sätt i ­Göteborg ska man i fortsättningen alltså åka till en av stadens fem återvinningsstationer för att lämna det under metallavfall. Till artikeln >>

Stopp för värmeljus i återvinningen

4 maj, 2015 i Miljö

Den lilla aluminiumkoppen som blir kvar när värmeljuset brunnit ut är inte längre välkommen i insamlingssystemet för förpackningar och tidningar, skriver TT. Orsaken är en ny tolkning av EU:s direktiv för producentansvar. Värmeljusproducenterna har betalat avgift för att aluminiumkoppen ska samlas in och återvinnas men i den nya tolkningen likställs värmeljus med gravljus, som inte räknas som förpackning. – Om man lägger kopparna fel så kommer det innebära en extra kostnad på alla andra tillverkare. En kostnad som i slutändan kommer hamna hos konsumenten. Så det är viktigt att kopparna återvinns på rätt ställe framöver, säger Annica Dahlberg, informationschef på FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Numera ska värmeljuskopparna sorteras som metallavfall i stället och det blir kommunerna som tar över ansvaret för dem. Till artikeln >>

Slarvigt återvinnande irriterar

8 maj, 2014 i Miljö

En elektrisk kapsåg, datamonitorer, kläder och oljefärg. På Västerviks återvinningsstationer lämnas sådant som inte hör hemma där, skriver VT. Det är inte skötseln av stationerna i sig som allmänheten reagerar på, det är slarviga medborgare som irriterar när de ställer sitt skrot på fel plats. Annica Dahlberg är informationschef på FTI. Hon berättar att stationerna i Västervik har olika städfrekvens, beroende på hur populära de är att använda. – Det dumpas väldigt mycket, främst grovsopor, men det tror jag också kan bero på att informationen inte går fram. Jag är en av dem som faktiskt tror att fler skulle göra rätt om de visste hur de skulle göra. Till artikeln >>