Du går nu igenom arkiven för kontantlösa samhället.

Konsumentenkät: Kontanter borta om 10 år

5 oktober, 2016 i Handel

Endast fyra procent av svenska folket tror att de kommer att betala med kontanter om 10 år. Detta enligt en undersökning som genomförts av KTH-forskare, skriver Fri Köpenskap. Undersökningen ”Sverige betalar 2016” är framtagen av Insight Intelligence i samarbete med IIS, Bankgirot, SEQR och Visa Europe. Intervjuerna genomfördes under juni 2016 bland Sifos riksrepresentativa, slumpmässigt rekryterade webbpanel och innefattar svar från 1000 svenskar i åldern 16 till 74 år. Undersökningen och rapporten har tagits fram i samarbete med Niklas Arvidsson, forskare på KTH och specialiserad på frågor som rör utvecklingen av betalmarknaden. Till artikeln >>

Debatt: Säkra tillgången på kontanter

16 augusti, 2016 i Ekonomi

Allt fler svenskar väljer att använda sig av digitala betaltjänster, skriver finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund tillsammans med riksdagsledamoten Marco Venegas i en debattartikel i EK. Men alla vill eller kan inte använda sig av digitala sätt att betala. Övergången till ett samhälle med allt mindre kontanter måste därför ske i en takt så att ingen lämnas efter. Idag ser vi hur många bankkontor slutar att erbjuda sina kunder möjligheten att sätta in och ta ut kontanter. Det finns skäl att vara bekymrad över den utvecklingen. Regeringen har därför bjudit in representanter för banksektorn till diskussioner under hösten om vad som krävs för att trygga människors tillgång till kontanter. Vi förutsätter att bankerna tar sitt ansvar i frågan och ser till att deras kunder kan fortsätta använda kontanter. Till hösten kommer regeringen även att tillsätta en parlamentarisk utredning av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Utredningen kommer bland annat få i uppdrag att se över Riksbankens ansvar för kontanthanteringen. Till artikeln >>

Insändare: Vi är inte analfabeter för att vi inte har Swish

12 februari, 2016 i Ekonomi

Helt otroligt att vi alla tar på oss obetalda arbetsuppgifter av bankerna som vi är kunder hos, skriver en insändare i Arbetarbladet. Det började med att vi betalade räkningarna hemifrån med bankgiro, sedan med kodbox och e-faktura. Vi ska trycka ut pengar från mer och mer sällsynta automater. Korten som vi använder till detta har en årsavgift. Vi ska vara ”stamkunder” så att banken har totalkontroll på oss. Kontanter gick inte tat få ut när kortet inte fungerade. Vi är inte analfabeter, vi har bara inte fått samma utbildning i dator-, Iphone- och swish-tekniken, menar insändaren. Till artikeln >>

Kjell, 74, nekades att betala med enkronor på Lidl

8 februari, 2016 i Ekonomi, Handel

74-årige Kjell fick inte betala med enkronor på sin lokala Lidl-butik. Kassören skyllde på att kassalådan var för liten, skriver Aftonbladet. Kassören ifrågasatte om han verkligen ville betala med så många enkronor. – Då svarade jag att det är svenska enkronor och de inte kunde förbjuda mig att betala med det, säger Kjell. Då gick den butiksanställde in till sin chef. – Han kom tillbaka efter någon minut och sa ”okej, det går bra för den här gången”. Det finns dock inget krav att kunna få betala med kontanter. – Alla handlare får bestämma själva, men det är klart att i grund och botten vill de flesta göra affärer, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert i betalfrågor på Svensk handel. I juni 2017 blir de nuvarande enkronorna ogiltiga och vi kommer att få nya, enligt Riksbanken. Innan dess måste svenskarna göra sig av med de gamla mynten. Till artikeln >>

Sedlar och mynt på väg bort från svensk vardag

8 februari, 2016 i Ekonomi, Handel

Sedlar och mynt är på väg bort från den svenska vardagen. Banker, krogar och kaféer blir, som det heter, kontantfria. Samtidigt växer missnöjet bland stora grupper konsumenter, skriver GP. Rädsla för bedrägerier är en orsak till att äldre pensionärer inte vill ha kort. Dålig syn är en annan – man ser inte vilket belopp man godkänner i butiken. En tredje är att det är svårt att komma ihåg koderna. Pensionärerna är inte ensamma om att protestera. Småföretagare, hembygdsföreningar, säkerhetsföretag, glesbygdsföreträdare samt organisationen Sveriges konsumenter deltar i det så kallade Kontantupproret som startade i fjol. – Vi är inte emot utvecklingen, det är bra med swish och andra tjänster. Men man ska inte begära att alla ska stå på tå för den nya tekniken. Pensionärer, funktionshindrade och nyanlända behöver använda kontanter, säger Jan Bertoft. I fjol sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att det kan komma en lag om att bankerna ska hantera kontanter. Nyligen uppvaktades Riksbanken av Bertoft och andra företrädare för Kontantupproret. Till artikeln >>

Domstolar sågar kontantstopp i vården

5 februari, 2016 i Ekonomi, Handel

Vårdinrättningarna vill slippa hantera sedlar och mynt, men flera domstolar säger att de måste. Resultatet är ett oklart läge för patienterna, skriver GP. Först fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att landstinget i Kronoberg måste ta emot kontanter. Därefter rev kammarrätten upp Västra Götalands beslut om kontantstopp. Båda domarna grundar sig på riksbankslagen, som säger att svenska sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel i Sverige. Just nu är det osäkert vad som gäller. Regionen säger på sin webbsida att patienter som saknar kort kan betala ”med faktura eller kontant”. Konsumentredaktionen har dock talat med patienter som säger sig ha blivit nekade att betala kontant både på Sahlgrenska universitetssjukhuset och på privatägda närsjukhus. Domen i Högsta förvaltningsdomstolen gäller bara sjukhus, vårdcentraler och andra samhällsinstitutioner. Butiker, kaféer och liknande har ingen kontantplikt – det räcker att de informerar kunderna om vad som gäller, till exempel genom ett anslag. Till artikeln >>

Per Bolund hoppas på butikerna när bankerna nobbar kontanter

18 mars, 2015 i Ekonomi

När allt fler banker vägrar att hantera privatpersoners kontanter ställer finansmarknadsminister Per Bolund sitt hopp till handeln, skriver DN. Han ser en utväg där butikerna får ta över ansvaret för kontanthanteringen på motsvarande sätt som när handeln tidigare tog över postens pakethantering. Finansmarknadsministern anser att de som drabbas ska vända sig till en annan bank som fortfarande accepterar kontanthanteringen. – Kunderna måste sätta press på bankerna, säger Per Bolund. Remissvaren som kommit in på den statliga kontanthanteringsutredningen som bäst håller på att sammanställas på departementet. Svaren ska ligga till grund för ett regeringsförslag längre fram i år. Till artikeln >>

Ministern öppnar för att tvinga banker att hantera kontanter

11 mars, 2015 i Ekonomi, Handel

I ett svar på vänsterpartiets Ulla Anderssons fråga i riskdagen om vad finansmarknadsminister Per Bolund tänker göra när bankerna väljer att sluta med kontanthantering, öppnar Per Bolund (MP) för möjligheten att reglera bankerna och tvinga dem att hantera kontanter. Det skriver P4 Gävleborg. – Det är inget vi har avskrivit, men det är klart att det finns ju en del problem med en sådan hantering också. Till exempel så skulle det kunna leda till att om man tvingar bankerna att ha kontanthantering på alla kontor så är en risk att man lägger ner fler kontor för att man tycker att det blir för svårhanterligt eller för dyrt, säger han. I sitt svar uppger Per Bolund att man som bankkund helt enkelt kan byta bank om man tycker att banken man är kund hos inte tillhandahåller rimlig kontanthantering. Till artikeln >>

”Det ska finnas en fungerande kontanthantering”

2 mars, 2015 i Ekonomi, Handel

Flera storbanker vägrar att ta emot kundernas kontanter. Samtidigt lovar konsumentministern Per Bolund att lägga fram förslag för en fungerande kontanthantering, skriver SVT Nyheter. – Det ska finnas en fungerande kontanthantering i samhället. De som inte vill använda den digitala tekniken ska kunna använda sina betaltjänster ändå, säger Per Bolund. Konsumentministern hänvisar till en statlig utredning kring där ett av förslagen är att Riksbanken skulle kunna ha ett huvudansvar för kontanthanteringen. Något som han nu vill utreda. Till artikeln >>

Allt färre bankkontor med kontanter

2 mars, 2015 i Ekonomi, Handel

Antalet bankkontor med kontanthantering har minskat med 40 procent i Sverige på tre år, skriver SVT Nyheter. I våra nordiska grannländer finns regler som garanterar kontanter inom rimligt avstånd, men i Sverige avgör bankerna själva. Och de skyller avvecklingen på kunderna. – 2008 beslöt riksdag och regering att lägga ner Svensk Kassaservice. Motivet var att det var för få transaktioner på Svensk Kassaservice kontor. Med det sa staten att vi lägger oss inte i den här frågan längre, utan lämnade över till de privata aktörerna, säger Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen. Bankerna hävdar att det är kundernas beteende som ligger bakom avvecklingen. Enligt Jan Bertoft på Sveriges konsumenter är det tvärtom bankerna som driver på mot det kontantlösa samhället. – De tjänar betydligt bättre på korthantering än vad de gör på kontantbetalningar, säger han. Och de som kommer i kläm är de som av någon anledning inte hunnit med i den digitala omställningen, som äldre, funktionshindrade, utlandsfödda och personer som bor i glesbygd. Till artikeln >>