Du går nu igenom arkiven för SCB.

Trenden med sparande på bankkonton håller i sig

5 september, 2016 i Ekonomi

Hushållens sparande ökade med 71 miljarder under årets andra kvartal, enlig SCB:s senaste Sparbarometer. Sparandenivån överensstämmer med senaste årens trend. Men trots att vi sparar mycket väljer många att placera pengarna på bankkonton med låg eller ingen ränta, skriver SVT Nyheter. Annika Creutzer, privatekonomisk expert, tror att det finns psykologiska förklaringar bakom hushållens sparbeteenden. Riksbankens låga reporänta signalerar ett osäker ekonomiskt läge som får spararna att vilja göra säkra placeringar. En annan anledning till senaste kvartalets ökade sparande är det nya amorteringskravet på bostadslån. Till artikeln >>

Handel med personuppgifter omsätter miljarder

4 september, 2015 i Handel, Tele- och internet

Handeln med personuppgifter på nätet är en miljardindustri. Flera företag säger sig ha detaljerad information om hundratals miljoner människor, skriver DN. Före­tagen i denna bransch använder allt från spårare på webbplatser till offentliga register. De kallas ”data brokers”, datamäklare på svenska, och lever på handel med uppgifter om vanliga människor: Deras boende, familjesituation, deras smak och intressen. – Mäklarverksamheten bygger på att man samlar in data från många källor. Då finns risken att man inte har samtyckt till hur den behandlas, säger Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen. Till artikeln >>

Byt bank – få tio gånger högre ränta på sparkontot

21 maj, 2015 i Ekonomi

Svenska folket sparar som aldrig förr. Totalt finns det nu 1394 miljarder kronor på landets sparkonton. Men ränteskillnaderna är enorma, visar SVT Nyheters granskning av storbankernas räntor. Det går att få tio gånger mer i ränta om man flyttar sina pengar från sämsta till bästa sparkontot. Nordea betalar fyra gånger mer i ränta jämfört med SEB som har bottenplaceringen. Och ännu större blir skillnaden om man jämför med nischbankernas bästa sparkonton. De små finansbolagen Seven Day och Avida Finans erbjuder hela tio gånger mer i ränta jämfört med SEB. Till artikeln >>

Försvunna rabatter dyrt för bolåntagare

22 oktober, 2014 i Ekonomi

Att vissa banker slopar rabatten på bolån efter några år gör att svenska bolånetagare förlorar nästan 3 miljarder kr per år. Det visar uträkningar som Skandia gjort, skriver Privata Affärer. – Storbankerna ger bolån med prutade räntor som höjs till listräntor efter en viss tid, om inte kunderna är aktiva och prutar igen. Gamla lojala kunder som sitter still i båten får alltså sämre villkor än nya, säger Skandias bankchef Öyvind Thomassen. Till artikeln >>

Villaägare kan förlora tusenlappar på dyr el

21 oktober, 2014 i Ekonomi

Inaktiva elkonsumenter kan förlora stora belopp på att inte välja avtal, skriver SvD. En småhusägare kan betala 15 000 kronor för mycket på att ha ett så kallat anvisat pris, enligt en uträkning från Villaägarnas riksförbund. äljer man inte aktivt ett elhandelsbolag och tecknar ett avtal får man betala ett så kallat anvisat pris, även kallat tillsvidareavtal. – Man betalar runt 50 procent mer för sin el, jämfört med ett rörligt pris. Helt i onödan, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas riksförbund. Till artikeln >>

Skandia först ut med att visa snitträntan

10 september, 2014 i Ekonomi

Bankernas listräntor är vilseledande för konsumenterna. Men nu går Skandia i bräschen för en konsumentrevolution. Från och med i dag redovisas kundernas faktiska snittränta – och den är mycket lägre, skriver SvD. Den genomsnittliga rabatten för augusti var på 0,47 procent. – Jag uppmanar alla kunder att kräva en sådan här redovisning av sin bank, säger Öyvind Thomassen som är bankchef för Skandia. Redan för ett år sedan föreslog FI att bankerna i sin motivering av en viss räntenivå till varje kund meddelar den faktiska genomsnittliga bolåneräntan i banken. Då menade FI att listräntorna var så missvisande för många konsumenten att de av vissa till och med uppfattades som bankens genomsnitt. Till artikeln >>

Så billig är din sommarglass

24 juni, 2014 i Livsmedel

En glass i sommarvärmen är inte bara gott. Det är dessutom en njutning som blivit relativt sett billigare sedan 1983, det år då Statistiska centralbyrån (SCB) började följa glassindex. Det skriver TT. Glassarna har stigit med 81 procent, medan index för konsumentpriser (KPI) under samma period stigit med nästan 137 procent. Till artikeln >>

Dåligt försäkringsskydd när du hyr ut lägenheten

27 maj, 2014 i Handel

Den 1 juli i år träder en ny lagändring i kraft som gör att det räcker med ”skäl”, i stället för ”beaktansvärda skäl” som i dag, för att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand. Men de som hyr ut kan inte räkna med försäkringsskydd om olyckan är framme, trots att de har tecknat hemförsäkring, skriver Privata Affärer. Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, skriver i ett pressmeddelande att många hemförsäkringar med bostadsrättstillägg är otydliga med vad som gäller när bostadsrättshavaren inte är bosatt i lägenheten. Enligt lagen har bostadsrättsinnehavaren delat underhållsansvar för fastigheten tillsammans med bostadsrättsföreningen. Men en hyresgäst som hyr lägenheten i andra hand kan enbart teckna en hemförsäkring som omfattar skador på lösöre, vilket alltså inte omfattar det delade underhållsansvaret, enligt SBC. Till artikeln >>

Biobiljettpriserna skjuter i höjden

25 februari, 2014 i Handel

Statistik från SCB visar att biobiljettpriserna dragit iväg de senaste 20 åren. Jämfört med den genomsnittliga prisökningen för alla varor, konsumentprisindex, är ökningen nästan tredubbel, skriver Aftonbladet. Att en biobiljett kostar en bra bit över 100 kronor är i dag mycket vanligt. Filmernas längd, klumpvis beläggning och illegal nedladdning ser Maria Skoglund, vd för SF Bio, som de främsta anledningarna till ett högre biljettpris. Och lägre priser kommer vi kanske bara få på mindre attraktiva dagar och tider. Läs mer >>

Utredare: Skriv av skulder efter 15 år

26 november, 2013 i Ekonomi

Idag lämnar Anna Hedborg, tidigare socialförsäkringsminister och generaldirektör för dåvarande Riksförsäkringsverket, in utredningen ”Överskuldsättning i kreditsamhället?” till regeringen, skriver DN. Den största förändringen man föreslår är att införa en preskriptionstid på 15 år för skulder som hamnar hos kronofogden. Skulder till privatpersoner eller skulder som uppkommit genom ett brott skrivs av först efter 20 år. Bakgrunden är att det idag är svårt att komma tillbaka till ett normalt liv om man fastnat i skuldfällan. – Nu får de överskuldsatta ett livstidsstraff utan möjlighet att bli benådade”, säger Anna Hedborg. Ett annat förslag man lägger fram är en rikstäckande telefonrådgivningstjänst där det går snabbt ska gå att få hjälp. Läs mer >>